Sara Lind

Det pratas massa om tatueringar nu för tiden tycker jag. Jag har sagt hela sedan Eric's olycka att jag vill ha en tatuering som hyllar/till minne av honom. Jag har bara inte vetat vad. Det enda jag har funderat på är Tilia cordata, vilket betyder Lind på latin. Men jag vill vänta tills jag är säker. Jag har också funderat på att ha hans namn, eric. Men jag vet inte riktigt..Om det skulle bli Tilia cordata är det inte bara till Eric, utan också till min familj som jag älskar något enormt mycket. Den hade stått huvudsakligen för minnet av eric, men också en uppskattning till min familj vilket känns bra. Utan mamma och pappa hade jag inte varit den människan jag är idag. Men jah, jag får nog fundera lite till. Jag vill vara 100% säker, den ska ju ändå sitta där hela livet :)


♥

Nä fan asså det har går inte, Jag saknar simningen något enormt mycket! Varför kan jag inte vara såhär sugen på att lyckas när jag väl är i den jävla bassängen och tränar?!

JSM pågår just nu i Södertälje. Undra ifall mina jsm-kval tider har gått ut? Aja iallafall, jag gick in på sidan för att kolla lite reslutat och så. Då såg jag massa bilder och kände direkt att jag ville vara där! Blir så himla trött på mig själv ibland. Sen blir jag så jävla arg på den jävla olyckan, varför var den tvungen och hända?! Hösten 2007 var den första gången då jag verkligen hade bestämt mig för att satsa på simningen. sen går hela livet och bara skiter sig och då även simningen. Sedan dess har jag inte kunnat träna regelbundet mer än kanske en månad sen inte tränat mer än bara i skolan. Det har snart gått 17 månader sen den där dagen jag hatar hösten 2007 och jag har flera gånger sagt att jag ska börja träna igen. Men jag har aldrig gjort det. Jag vet att jag har mer att ge. Jag vill veta hur långt jag kan komma. Och jag börjar känna mig lite pressad nu, för jag fyller 18 i år och när jag slutet gymnasiet tror jag att jag kommer sluta med simningen om det inte går riktigt bra. Och det tar mer än en månad att träna upp sig.. jag är rädd att om jag inte gör detta nu kommer jag ångra mig för resten av mitt liv.. Jag kan inte sluta, jag har haft tankarna men sen kommer jag alltid till dom här tankarna jag har nu. Känslan när man står på pallen; hur adrenalinet pumpar, hur skönt det är attt komma i mål efter ett bra lopp. Fan. En fråga jag ställer mig själv hela tiden är kommer jag orka? Jag har blivit så annorlunda sen olyckan, jag vet att jag kan klara några veckor, sen sjunker jag ner i hålet igen. Hur ska jag klara det då? Äsch, jag måste bestämma mig. Nåt jag lärt mig av simningen så är viljan nästan allt!

♥

Idag är jag trött,seg och allmänt tjurig.
Därför tar vi en bra låt;





Någon som har lust att ge mig lite ork så tackar jag inte nej! (:
♥

När jag såg vilket datum det var idag, 22 januari, slog det mig att det är 16 månader sen Erics begravning.. 16 månader sen jag senast såg den kropp jag alltid kallat min bror. Jag tror på att hans själ är någon annan stans nu. Jag tror på det för jag måste tro på det, jag måste tro på att jag ska få träffa min bror igen när det är min tur att gå "till nästa steg". Erics begravning är den dagen jag kommer ihåg mest av från hela hösten 2007, resten är helt suddig. Jag är glad att jag kommer ihåg den dagen så väl, även om det gör ont är det otroligt viktig pga många anledningar. Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om hela den dagen nu men jag orkar inte idag, känner inte alls för det så istället visar jag några bilder.

22 September 2007
Öja kryka och Öjaby kyrkogård








Erics vänner som bar kistan.




Emma som sjöng helt underbart både i kyrkan och på gravsättningen.

Öjabys kyrkogård är väldigt vacker, från Erics grav ser man sjön.

♥

Söta elefanter eller hur^^

Åh, satt och tittade på lite bilder från Thailand och även om det inte var alls länge sen jag kom hem längtar jag tillbaka! Så himla underbart är det där! Du ser ju själv på mittersta bilden hur underbart det ser ut :) Nu har jag iallafall Turkiet att se fram emot i slutet av sommaren, ska bli så otroligt kul med tjejerna!

Nu är det massa plugg som gäller, Puss puss!

Jag sitter just nu och pluggar lite, tänkte precis ta en paus när jag kom och tänka på Eric, som så många andra gånger men denna gången handlade det om hans gravplats. Att jag inte har varit där på jätte länge, kanske inte på två månader, eller kanske mer.. jag kommer inte ens ihåg när jag var där sist! Detta har jag tänkt på rätt mycket senaste tiden, jag har velat gå dit men jag har inte gjort det. Erics gravplats har aldrig varit något ställe som jag verkligen känner att jag vill gå till, jag känner inte hans närvaro där mer än någon annan stans. Jag saknar honom och tänker på honom lika mycket hemma eller någon annan stans som om jag vore på hans gravplats. Men samtidigt som jag vet det får jag nästan dåligt samvete av att jag inte går dit, jag vet att det är dumt att tänka så, men jag kan inte hjälpa det. Jag tänker ibland att "tänk om han ser att jag inte är på hans gravplats alls ofta? tänk om han tror att jag saknar han mindre för det?". Det gör ont i hela mig av bara tanken på om han skulle tro att jag inte saknade honom, för det är så FEL! Jag saknar honom varje dag, hela tiden. Hela tiden fattas han vår familj. Jag hatar att vara 3, det är ojämt och dumt. Alltid en plats ledig vid matbordet, alltid jag som sitter själv i baksätet i bilen när vi ska någonstans osv osv.. Jag har inte varit arg på länge men nu blev jag arg. Arg för att livet är så jävla orättvist och fel. Hur fan kan världens finaste människa bli berövad på livet bara sådär?! endast 19 år gammal..Eric hade hela livet framför sig, nyss tagit studenten och precis påväg in i vuxenlivet. När jag tänker tillbaka kommer jag så väl ihåg hur lyckliga hela familjen var pch sen plötsligt kommer den 6 september och förändrar våra liv föralltid. Ett hål i våra hjärtan som aldrig skulle kunna fyllas igen.. aldrig.. Det går inte att ersätta ett förlorat syskon, jag om någon vet. Du kan fylla ditt hjärta med kärlek, men inte helt, för det kommer alltid vara en del av hjärtat som inte går att röra, ett hål, sorg. Ett tomrum av saknad, längtan och smärta. Den delen kan ingen röra, bara en person, min egna bror. Bara om Eric själv kom tillbaka till detta liv skulle det hålet kunna fyllas igen. Men det är omöjligt, hur mycket jag än hatar det så är det så. Eric kommer inte tillbaka, han är borta föralltid... Min älskade storebror kommer aldrig hem igen..
Jag älskar dig Eric, om jag ändå kunde säga det till dig.. ♥


Denna är ritad av en thailändare, vi gav han två olika bilder på mig och Eric och sen satte han ihop dem.
Visst blev det bra?

Om du har syskon, visa dem hur mycket du älskar dem. Gör det medan du har chansen, jag gjorde det aldrig. Något jag kommer få ångra för resten av mitt liv. Jag tog Eric för givet, jag trodde vi hade hela livet på oss tillsammans. Men det hade vi inte, kanske har inte du och ditt/dina syskon heller det. Självklart hoppas jag innerligt att något sådant här inte händer någon annan, det är en smärta jag aldrig skulle önska någon annan.. det jag säger är bara att ta ingen för givet.
Carpe Diem.

Så, då var dem två första skoldagarna på vårterminen avklarade. och jag är helt slut.. dem första veckorna här nu är det dessutom massa plugg, och jag ligger efter massa, det blev inte så mkt gjort på lovet kan jag ju säga. Noll motivation till plugg. Men men, livet går vidare och man får se det positiva, typ som att det är helg nu! hur gytt som helst, OCH en resa till Alanya, Turkiet, är bokad i augusti med brudarna! Det ser man verkligen framemot! Men det är som sagt i augusti så det är ett tag till, men fy tusen vad kul det kommer bli :) Nu gäller det bara att börja jobba och skaffa lite pengar, någon som har ett jobb till mig ? Egentligen är jag väl inget stort fan av turkiet om jag ska erkänna, vet inte varför bara känner så. Men nu hade tjejerna hittat en billig resa och jag tror det kommer bli jätte bra. (y)
Vad resten av helgen kommer att bestå av återstå att se, kanske blir det fest imorgon :) Nu ska jag iallafall titta på ett avsnitt av Gossip girl, sen blir det nog till att nana lite.


Havet i Thailand, helt underbart!


Kan ju ge er ett musik tips när vi ändå är i farten: Erik Hassle-hurtful

Puss och kram, ha en bra helg ♥



It has only been a couple of weeks,
but it feels like forever.

Hon får mig att gråta, men fy fan vad bra bruden är asso. Helt galet.

Japp gott folk, nu var det 2009 också. nu är vi inne på mitt 18 år. Kan ju inte säga annat än att jag längtar till 18 års dagen, men den är ju inte förän 3 augusti så jag får vänta ett tag till, till skillnad från vissa andra som t.ex. chili som fyller år 3 januari, och då är det dags för årets första 18års fest ! Det ser vi fram emot :) Iaf, hur var er nyårsafton? Min var mycket trevlig, var först hemma hos Evelina och åt med brudarna sen var vi hemma hos emma där det blev lite fest :) Dock fick gårdagen mig att inse något ännu mer än vad jag redan visste innan... och ja, det gör lite ont.

Men nu ser vi framåt :) snart dags för fest igen som sagt. det återstår några dagar kvar på lovet, en vecka om man ska vara exakt. Och på den tiden måste jag plugga massa som jag missade när jag var i Thailand, inget jag ser fram emot men det måste göras. Tvivlar på om jag kommer hinna färdigt ens. men det märker vi, haha :) Wish me luck!

Puss och kram, och gott nytt år på er !

Just nu mår jag rätt bra, har väl mått upp och ner dem senaste dagarna om jag ska vara ärlig. Vissa stunder har varit riktigt tunga.. men det börjar gå in i mitt huvud nu och kanske, kanske var inte allt sådär perfekt som jag trodde.. Iaf, idag var jag hos frisören och klippte mig, det blev bara toppning men också lugg, haha :) ville testa nåt nytt och har funderat på det ett tag så det fick bli det.. Dock så är allt mitt solblekta hår som jag fick i thailand borta, buhu. Bild kommer senare förmodligen..

Nu sitter jag här och väntar på en av mina kära vänner ska höra av sig, för ikväll ska vi nämnligen Handla lite mat och sånt för morgondagen..förhoppningsvis är det snart!
är ni förväntasfulla på det nya året? Jag vet faktiskt inte vad jag tycker. Ett nytt år gör inte så stor skillnad egentligen, förutom att vi går in på ett nytt år,igen, utan Eric.. Jag hatar det, att jag är tvingad att leva utan honom för resten av mitt liv. Jag har inget val, han är borta. Nu lever jag på tron att jag kommer träffa honom igen när jag dör.. jag måste tro på det..
Även om längtan och saknaden efter honom är enorm så vill jag inte dö, inte än på väldigt länge.. jag vill bli gammal.. Jag tänker leva mitt liv fullt ut. Jag vet att jag kommer träffa på mer motgångar i livet, men om man tänker på dom hela tiden är det lika bra att ge upp. Jag vet inte vad meningen med livet är, men det måste finnas någon. varför finns vi över huvud taget annars? Dock så ser jag absolut ingen, INGEN, mening med min brors död. Vad fan var det bra för? säg inte nåt som om att jag blir en starkare människa eller nåt sånt för det är falskt. Jag har blivit svagare, mycket svagare sen erics död. Jag har betett mig på ett sätt jag aldrig skulle göra annars, jag har förlorat vissa förmågor, som t.ex. spärren när man blir arg,ledsen osv. jag kan inte kontrollera mig själv, och inte förän jag lugnat ner mig ett antal minuter eller timmar senare inser jag hur dumt jag beter mig och hur fel det är. Jag skriker på den som närmar sig, jag skäller på den även om den inte gjort något fel.. jag vet att det är så fel, men varje gång är det likadant, jag kan inte kontrollera mig själv.. Jag vet att jag inte var sån förut, jag vet inte varför det är så nu.. antar att alla känslor väller över ibland.. dom som jag ibland trycker undan för jag orkar inte gå och ha ont hela dagarna.. En viss person har fått ta väldigt mycket av denna skit, och det är jag väldigt ledsen över, om du läser detta vet du vem du är, jag är verkligen ledsen.. Numera ska jag försöka att inte prata med någon under tiden som jag mår så..

ett tänkt kort inlägg blev långt. Så är det ibland när man låter tankarna flöda..
Ha det bra, och hoppas ni får en bra nyårsafton :)
♥

Eftersom hela familjen är helt jetleg skadade vaknar vi 7 varje morgon.. Därför satte vi oss i morse och tittade på "Björn Gustavsson-ett livsverk". Fy fan vad bra han är asså, haha. det spelar ingen roll på hur dåligt humör jag är på, jag börjar alltid skratta. helt galet bra är han, och helt galet söt också, maha ^^
Titta på den, alllt han har gjort är med där typ.  (y)

Jag är hemma för er som inte vet det än ;) Hemma i mitt kära lilla hem i kära lilla växjö.. Jag har haft det helt underbart i Thailand, jag ville faktiskt inte åka hem..Värmen och allt är så underbart där nere, man kan bara vara hela tiden, allt var så mycket lättare där nere, antar att det är lätt att drömma sig iväg där nere också, vilket jag gjorde... När jag kom hem slogs jag rätt in i verkligheten igen, vilket var behövligt antar jag. Den där verkligheten som innebär en stor smärta. Den jag kände imorse när jag vaknade har jag inte känt på riktigt länge, jag hade faktiskt börjat undra vart den tagit vägen.. Jag hade drömt mig iväg, låst inne smärtan, men nu har någon låst upp igen och den strömmar ut som aldrig förut. Jag kan inte skilja på vilken smärta som är för vilken.. Jag kan inte..
nu mumlar jag bara igen.. jag mår inte bra.. så enkelt är ddet..

Jag längtar till nyår..nytt år, nya möjligheter? men jag längtar också tillbaka...
Men man får hålla ut, vänta på framtiden, vänta på bättre dagar, jag vet att dom kommer.. Jag har varit med om det förut..



sötnosar, jag hoppas ni har det bra :)
Vi hörs..
Puss och kram.
♥

Halloj :)

Tänkte bara säga att jag är ju i Thailand nu, har varit här sen 3 december och har nu 10 dagar kvar här. Och det är helt underbart, jag älskar det! jag älskar värmen, solen, shoppingen, människorna som ler hela tiden osv osv. Det går inte beskriva det med något annat ord än underbart. Detta året har jag inte hemlängtan ett dugg, vilket jag hade förra året. Detta året vill jag inte hem, jag vill inte hem till verkligheten, nej jag vill stanna här och bara vara, skita i allt annat :)
Men brudar där hemma, känn er saknade ! ♥ 
Mer får ni veta när jag kommer hem ^^

Puss och kram
Hoppas ni har det bra i snöovädret, själv ligger jag i bikini och njuter av 30-35 graders värme och sol :D

Usch vad skönt det ska bli att komma iväg, slippa allt plugg och bara slappa och sola och bada och bara vara. Fan vad skönt. Det bästa är nog att jag kommer iväg från en viss sak som får mig helt ur balans eller vad man ska kalla det.. Klarar inte det särskilt länge till, så ska bli oerhört att komma iväg från det. Iallafall i 3veckor. Sen får vi hoppas att det är lite lättare när jag kommer hem, vilket jag är väldigt tveksam på men man kan ju alltid hoppas.. Kommer hem den 25 btw..

Känner igen känslorna så väl hela tiden, vet precis vad det är.
Jag börjar skaka och frysa, även om jag har vinterjacka inomhus, och må illa.. Vill inte göra någonting, kan inte göra någonting. - Jag är rädd..
Sen kommer det som gör ont, en stort parti innanför bröstkorgen och magen typ.. Lite svårt att förklara.. Tårarna börjar trycka sig fram.. Men ibland måste man dölja dom lite, då tar man på sig luvan på jackan.. Sedan när man kommer hem slänger man av sig allt och börjar störttjuta, verkligen skriker ut gråtet, tårarna bara sprutar och mascaran är borta på några sekunder. Eftersom man får andningsproblem så tar man en paus för att få lite syre och när syret kommer upp till hjärnan kommer massa minnen och så börjas det igen. Tjuut.. Jag kom på mig själv idag att jag låter alltid likadant när jag gråter, eller ja det gör nog som flesta. Men jag hör så väl att det är jag som gråter. Asså, ärch skit samma..

Ja ungefär så var min eftermiddag iallafall..
Tills Papi kommer hem och frågar om vi ska hitta på något, ja vi åker upp det media markt och köper en Rosa iPod nano till Sara. En "tidig julklapp". Detta får mig på lite bättre humör, uppskattas väldigt mycket. Tack pappa!
Nu är det ju inte så lätt att presenter kan ta bort det som gör ont, men det gör ju dagen lite lättare iaf, en ljuspunkt lixom :) Idag var min pappa min ljuspunkt, inte bara för att jag fick en iPod utan vi satt på mitt rum och tittade på tv också medans jag pluggade ^^ Jag tycker om dig pappa :) Mamma med såklart, men hon är i Nybro nu. eller hon kanske har kommit hem? har inte kollat än. får gå ner och kolla nu, sen är det dags för sängen.

Den rosa snyggingen har jag nu :)

Puss och kram kära vänner,
Ta hand om er..
♥