Daddy saved my day

Känner igen känslorna så väl hela tiden, vet precis vad det är.
Jag börjar skaka och frysa, även om jag har vinterjacka inomhus, och må illa.. Vill inte göra någonting, kan inte göra någonting. - Jag är rädd..
Sen kommer det som gör ont, en stort parti innanför bröstkorgen och magen typ.. Lite svårt att förklara.. Tårarna börjar trycka sig fram.. Men ibland måste man dölja dom lite, då tar man på sig luvan på jackan.. Sedan när man kommer hem slänger man av sig allt och börjar störttjuta, verkligen skriker ut gråtet, tårarna bara sprutar och mascaran är borta på några sekunder. Eftersom man får andningsproblem så tar man en paus för att få lite syre och när syret kommer upp till hjärnan kommer massa minnen och så börjas det igen. Tjuut.. Jag kom på mig själv idag att jag låter alltid likadant när jag gråter, eller ja det gör nog som flesta. Men jag hör så väl att det är jag som gråter. Asså, ärch skit samma..

Ja ungefär så var min eftermiddag iallafall..
Tills Papi kommer hem och frågar om vi ska hitta på något, ja vi åker upp det media markt och köper en Rosa iPod nano till Sara. En "tidig julklapp". Detta får mig på lite bättre humör, uppskattas väldigt mycket. Tack pappa!
Nu är det ju inte så lätt att presenter kan ta bort det som gör ont, men det gör ju dagen lite lättare iaf, en ljuspunkt lixom :) Idag var min pappa min ljuspunkt, inte bara för att jag fick en iPod utan vi satt på mitt rum och tittade på tv också medans jag pluggade ^^ Jag tycker om dig pappa :) Mamma med såklart, men hon är i Nybro nu. eller hon kanske har kommit hem? har inte kollat än. får gå ner och kolla nu, sen är det dags för sängen.

Den rosa snyggingen har jag nu :)

Puss och kram kära vänner,
Ta hand om er..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0