Sara Lind

Idag när jag kom hem och gick upp för trappan fick jag plötsligt en ny känsla, jag saknade Eric. Det är ju inget nytt att jag saknar honom. Men nu var det att jag saknade honom, hans fysiska.
Jag saknar att gå in till honom när han sitter vid datorn, fråga lite vad han gör.
Jag saknar att prata med honom, skratta med honom, tjabba med honom, bli småretad av honom vid matbordet.
Denna känslan har jag inte fått på samma sätt innan, jag har saknat honom hela tiden, och gjort sjukt ont, men då saknar jag honom för jag vet att jag aldrig kommer träffa honom igen osv.
Nu var det när jag var påväg till våra rum ville jag gå in till honom, prata med honom!!
den känslan var så sjukt stark. jag gick in till hans rum, tomt. Jag kände hur kroppen började skrika, jag ville skrika, jag började gå runt o runt i rummet, känner tårarna. ajajaj.
Kan du inte bara komma tillbaka ? gud vad läätt allt hade blivit.
De senaste nätterna har jag drömt varje gång att du kommit tillbaka, att allt typ varit ett missförstånd eller nåt.
för någon natt sen vaknade jag och det hann gå 2sekunder med tankar att "vilken dum dröm, eric är ju i livet" och när jag kom till "livet" slog det mig, nej sara han är borta.
Jag saknar dig något enormt Eric, kära bror..
, och att det kunde göra ondare än vad det redan gör, var också nytt..

Puss ♥