Med ena foten utanför
Livet börjar rulla på ordentligt nu..
Det enda som saknas är du.
Hela tiden saknas något.
Du.
Storebror du är så otroligt saknad.
italien 04
Jag saknar ditt underbara leende så otroligt mycket.
Om jag ändå kunde få se det igen..Längtar !
♥
Det enda som saknas är du.
Hela tiden saknas något.
Du.
Storebror du är så otroligt saknad.
italien 04
Jag saknar ditt underbara leende så otroligt mycket.
Om jag ändå kunde få se det igen..Längtar !
♥
Långa nätter
Innan idag, mitt mellan mitt skrivande på psykologi hemtentan, gick jag in på Hannas blogg som också har förlorat en storebror, vid nästan exakt samma tidpunkt som oss. Det skiljer en vecka ungefär. Så när jag läste såg jag "… I torsdags var det 25 månader." och fastnade med blicken på 25 månader. Har det verkligen gått hela 25 månader tänkte jag för mig själv..Jag kom på mig själv med att ha slutat räkna månaderna som numera är år.. Jag kommer så väl ihåg när jag först räknade dagarna, sen veckorna som blev till månader.. Som nu blivit år. Det är helt oförståeligt för mig. När jag tittade på siffran 25 tänkte jag också på hur länge det var, men om jag kopplar ihop det med att det gått så länge sedan erics död så är plötsligt 25 månader igenting. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit "Det känns som igår samtidigt som det känns en evighet sen jag såg, hörde eller pratade med Eric.", men det är så det är.. På något konstigt sätt.
En anna sak som jag pratade med mamma idag om var att jag fortfarande vaknar på nätterna med handen letandes runt min hals. Letandes efter Eric halsband som jag näst intill har haft på mig varje dag sedan olyckan. Ett halsband som har blivit min viktigaste ägodel. Jag vet inte vad jag skulle göra om det försvann. Jag vet inte heller hur många gånger jag vaknat panikslagen när jag inte kännt halsbandet runt halsen. Ibland handlar det bara om att jag inte "hittar det", men ibland är det också att jag har lagt ifrån mig det t.ex. om jag duschar och sen inte tagit på mig det innan jag ska sova. och det kan ta ganska många sekunder innan jag kommer på vart jag lagt det och dem sekunderna är inte trevliga, panik rent ut sagt.
Tänk hur en sak kan komma att betyda så mycket. Fast som mamma sa, det är egentligen inte så konstigt. Det är ju Erics halsband, han har haft det på sig, levt med det och t.o.m. under olyckan hade han det på sig. Det är Erics halsband..
Erics halsband med en ängel.
Jag älskar dig Eric.
25 månader, 3 veckor och 5 dagar utan dig.
En anna sak som jag pratade med mamma idag om var att jag fortfarande vaknar på nätterna med handen letandes runt min hals. Letandes efter Eric halsband som jag näst intill har haft på mig varje dag sedan olyckan. Ett halsband som har blivit min viktigaste ägodel. Jag vet inte vad jag skulle göra om det försvann. Jag vet inte heller hur många gånger jag vaknat panikslagen när jag inte kännt halsbandet runt halsen. Ibland handlar det bara om att jag inte "hittar det", men ibland är det också att jag har lagt ifrån mig det t.ex. om jag duschar och sen inte tagit på mig det innan jag ska sova. och det kan ta ganska många sekunder innan jag kommer på vart jag lagt det och dem sekunderna är inte trevliga, panik rent ut sagt.
Tänk hur en sak kan komma att betyda så mycket. Fast som mamma sa, det är egentligen inte så konstigt. Det är ju Erics halsband, han har haft det på sig, levt med det och t.o.m. under olyckan hade han det på sig. Det är Erics halsband..
Erics halsband med en ängel.
Jag älskar dig Eric.
25 månader, 3 veckor och 5 dagar utan dig.
