10 månader
( samma text som på bdb)
Att du är borta är något jag fortfarande inte förstått. Att du aldrig mer kommer hem är något jag inte heller förstått. Att du är död och borta från denna värld för alltid är något jag aldrig kommer förstå. Det är något som inte går att inse. Jag kan säga, fast det tar emot, att du är borta föralltid men jag förstår aldrig innebörden av det jag säger då. Samtidigt som jag någonstans vet att du är borta kommer aldrig mitt hjärta acceptera det. Du är min bror. Du har alltid varit det och kommer föralltid att vara det. så enkelt är det. Bara för att du är borta från denna värld kan man inte bara sudda ut dig precis som du aldrig funnits. nej det är inte möjligt. Du lever fortfarande för mig och så många andra, i våra hjärtan. Där kommer du vara till dagen då jag lämnar denna värld, för den dagen kommer jag träffa dig igen. Det är något jag tror på. Min livslånga väntan på att få träffa dig igen. När mitt liv är slut. Jag längtar till den dagen samtidigt som jag vet att jag har så mycket kvar här att leva för. Så mycket jag ska göra innan den dagen kommer. Men när jag tänker så kommer också tanken " varför fick inte du det? varför fick inte du uppleva allt som livet har att bjuda på?". Den tanken gör mig så arg och ledsen.
Varför du?
Jag älskar dig och längtar till dagen vi ses igen.
/ din lillasyster
Att jag tog samma text som på bdb vet jag inte. just nu orkar jag inte skriva en massa. Är väldigt trött idag, det gör ont idag. Jag saknar dig så det gör ont. Älskar dig bror. Att det gått 10 månader sen du försvann fattar jag inte. jag fattar ingenting känns det som.
Jag behöver dig <3
